Debatten om höghastighetståg i Sverige har pågått ett tag. I länder som Frankrike och USA har de funnits sedan en tid. När det kommer till klimatet och de ramar som är uppsatta för ett fossilfritt samhälle är höghastighetstågen ett utmärkt komplement till framför allt flygtrafiken. När man talar om höghastighetståg menas oftast hastigheter på 250 km/h och över.
TGV-tåg
Medan debatten om banor avsedda för tågtrafik i denna hastighet pågår i vårt avlånga land, tillämpas den redan i till exempel Frankrike. Tågen, TGV, en förkortning av Train á Grande Vitesse, har trafikerat franska järnvägsnät sedan så långt tillbaka som 1980. Dessa tåg för sina passagerare till sin destination i 320 km/h som mest. Detta innebär att städer som exempelvis Tours och Lyon numera ligger inom pendlingsavstånd från Paris. TGV-tågen kör också till en del andra länder som Belgien och Nederländerna. Dessa TGV-tåg heter Thalys. TGV-tågen till städer i Schweiz heter Lyria. Det finns också TGV-tåg från Paris som går under engelska kanalen till London och därifrån till Bryssel. De heter Eurostar. Tack vare höghastighetstågen som transporterar sina passagerare snabbt och säkert har tågresenärerna blivit många fler än flygresenärerna mellan TGV’s städer i Frankrike, vilket torde vara en vinst för miljön. Lite kuriosa när det gäller höghastighetståg i just Frankrike är att de är ensamma i världen om att äga posttåg som kör i en hastighet på över 200 km/h. Hade vi haft ett liknande system i vårt land kunde parisarna beställa sina tapeter på Byggmax och ha dem hos sig i ett nafs. Ett höghastighetståg enbart för post känns dock avlägset när det kommer till Sverige.
Hastigheter
I USA har Amtrak ett TGV-baserat tåg. Detta heter Acela Express och kör mellan Washington, Philadelphia, New York och Boston, en sträcka på 734 km. Acela Express har en maximal hastighet på 240 km/h. Acela Express kör hela sträckan på 6,5 timmar som snabbast. Fortast går det mellan Washington och New York, vilket tar 2 timmar och 48 minuter. Sträckan mellan dessa städer är 362 km. Korail i Sydkorea kör också ett TGV-baserat tåg, KTX-1. Detta tåg är 388 meter långt och har 964 sittplatser totalt. Eurostar är längre, men då har det hjälpmotorer i den mellersta vagnen. KTX-1 kan köra så snabbt som 305 km/h. Snabbast kördes ett TGV-tåg i Frankrike på sträckan Paris-Strasbourg. Tåget kom upp i en hastighet på 574,8 km/h, men hade då bara tre vagnar samt extra drivmotorer. De franska tågen får dock se sig slagna av Japans höghastighetståg, JR-Maglev, som hör och häpna lyckats med konststycket att komma upp i sanslösa 603 km/h. På delar av befintliga banor i Sverige, som till exempel Västkustbanan, Södra stambanan och Svealandsbanan, finns redan sträckor som klarar hastigheter upp till 250 km/h eller kan uppgraderas till detta. Sträckor som tillåter hög hastighet är byggda efter år 1990. År 2021 beräknar SJ kunna ta 30 nya tåg i trafik som kan köra upp till 250 km/h. Men för de som vill komma fram ännu snabbare fortsätter debatten. 320 km/h borde inte vara en utopi.